Det där med kläder. Hur man förknippar vissa plagg med stunder i livet, vart man varit och vad man gjort när man haft dem på sig. Så plötsligt kommer dagen då man måste ränsa ut. Ja för den där lådan med plagg vill man helst bara glömma, inte för att plaggen betyder något dåligt, utan just tvärtom. Så om jag glömmer bort lådan, så finns dom ändå kvar. Men och andra sidan har jag inte använt dem på flera år. Vad ska jag med dem till? Ja plaggen är kanske fina, bra kvalitet men jag har inte plats, måste prioritera, måste gå vidare.
Ja den dagen är här, kläderna ska ut, jag ska resa bort och för att komma åt vissa av dem där plaggen kan jag lika gärna gå igenom resten.
Bilda högar, spara, ge bort, skänka till behövande och slänga. Ja jag skulle vara brutal tänkte jag, släppa taget, köpa nytt.
Och jag tycker att jag gjorde det bra..
Vissa saker får gå, men minnerna består. Det är det som är det fina, inget plagg, ingenting kan faktiskt radera något som betyder.. Det är för alltid mitt bara mitt. Så efter en brutal dag för mina kläder blev det en bra dag för mig, lunch och vin i solen med Marina i fantastiska Malmö!